Rea på marknadsandelar och goodwill!

”Kommuner i kris”, ”industrin drar ner på investeringarna” och ”bankoron fortsätter”. Även om börsen har gått upp något i ett par dagar nu så är det lätt att dra öronen åt sig när såväl nutid som framtid mest tycks bestå av hot och elände. Men som vanligt finns det ljus i mörkret, det gäller bara att se dem och utnyttja dem utifrån det egna företagets förutsättningar.

”På börsen ser vi attraktiva värderingar redan i dag”, säger Fredrik Lundberg (DI 20/2) och genomför flera stora investeringar i bland annat Sandvik. Samma förhållningssätt borde gälla också i synen på marknadsföring. För den som väljer att se möjligheterna, är glaset faktiskt halvfullt och inte halvtomt. Och för den som har vilja och initiativkraft är det i rådande stund realisation på marknadsandelar och goodwill. Just det, broder och syster, det är dags att vässa armbågarna och ta tag i alla de där åtgärderna som inte riktigt hanns med under den senaste högkonjunkturen.

Ta till exempel det här med relationsskapande – ett buzzword som florerat i näringslivet ett antal år nu. Handen på hjärtat: Hur mycket tid ägnade ditt företag egentligen åt att lära känna och lära upp dina medarbetare, åt att försöka förstå viktiga och underskattade kunder, åt att etablera kontakt med reportrar på för företaget viktiga redaktioner, åt att visa intresse för lokala och nationella politiker och beslutsfattare?

Och det där begreppet CSR, Corporate Social Responsibility, hur gick det med det? Nej, du behöver inte ursäkta dig. Då var det trots allt högkonjunktur och incitamenten inte så höga för någon att se till det gemensamma bästa.

Men i dag är konjunkturläget ett annat och sannolikt har du och dina medarbetare en del ledig tid som kan ägnas åt att lägga grunden till en starkare position på marknaden inför nästa högkonjunktur – för att inte tala om nästa lågkonjunktur.

Läs Dagens Media

Positiv Påverkan

Hur väljer man reklambyrå?

Hur väljer man reklambyrå?
Storlek, omsättning och byråintäkt är ett mått.
Strategisk och kreativ kompetens är ett annat.
Kända uppdragsgivare är ett tredje.
Rykten och status är ett fjärde.
Osv osv...
Ändå tycks det som att den kanske viktigaste variabeln i valet av reklambyrå alltför ofta glöms bort: Människorna som befolkar reklambyrån och deras förmåga att leva ditt företags varumärke. Dvs hur väl de känner för, förstår och kan leva sig in i det liv som ditt företags kunder lever.

Frågan är om det finns bättre exempel än historien om hur IKEA-reklamen fick sig en törn.

Historien om det en gång framgångsrika samarbetet mellan IKEA och Brindfors reklambyrå, är ytterst en historia om ett nära samarbete mellan tvillingsjälar. Ingvar Kamprad levde för visionen att göra vackra vardagsmöbler tillgängliga och möjliga för vanligt folk. Reklammannen, och söderkisen, Leon Nordin hade förmågan och tilltalet som berörde vanligt folk. ”Inte för dom rika, men för dom kloka” är en numera klassisk devis. Från samma period kommer den klockrena rubriken ”Rena rama rånet” . Några år senare tillkom den affärsidébeskrivande ”Vi säljer platta paket, du skruvar och muttrar. Tillsammans spar vi pengar”. Med varje ny annons byggde IKEA vidare på berättelsen om det fiffiga och sparsamma företaget som möblerade folkhemmet.

Men i början av nittiotalet drog sig Leon Nordin ur Brindfors reklambyrå. Kort därefter beslöt sig Ingvar Kamprad för att dra sig tillbaka för att släppa fram nya krafter i företaget.

En ny VD med en ny marknadsledning fattade snart beslutet om en ny inriktning för företagets reklam. Valet föll på två fristående reklammän som gjort sig kända för att göra uppseendeväckande, särskiljande och guldäggsvinnande reklam. Två lysande stjärnor på reklambranschens himmel – ett riktigt dreamteam.

När reklamkampanjen gick igång blev den snabbt omtalad. Av många i branschen uppskattad, det var ju ändå två toppkreatörer som skapat kampanjen, av andra betraktad med missmod. Annonserna och affischerna på stan bestod av svartvita närstudier av kvinnors bakdelar. ”Vackra och subtila bilder som förmedlar känslan av kvalitet”, kan jag tänka mig var införsäljningsretoriken. Visst var bildspråket subtilt och kvalitativt, men det var också eoner ifrån den produktnära, folkliga reklam som hade gjort företaget känt och framgångsrikt. Om reklamen producerats för Nordiska Galleriet eller Ekerö Möbler, hade den varit klockren. Men nu var det IKEA, hela svenska folkets varuhus, som stod som avsändare. Den nya reklamen vände sig helt och fullt till människor från en annan planet, inte till företagets kunder!

Hur kunde det bli så här, kan man undra?

En inte allt för vild gissning är att reklambranschens dreamteam, helt enkelt, hade gjort den reklam som de bäst förstod sig på. Den som fungerar gentemot deras egen målgrupp och som ligger i linje med deras egen livsstil.

Ett halvår senare var Ingvar Kamprad tillbaka vid rodret och med honom en ny reklambyrå – känd för sin förmåga att göra reklam som är som folk är mest.

Läs om Positiv Påverkan